Ärendet som riskerar att splittra ett bostadsområde
Uppdatering 29 juni 2026
Länsstyrelsen granskar Tyresö kommuns VA-ansvar i Krusboda
Enskilda fastighetsägare kan inte tvingas in i en VA-samverkan genom en gemensamhetsanläggning i stället för en allmän VA-anläggning. Därför har Länsstyrelsen i Stockholm nu öppnat ett tillsynsärende (diarienummer 32800-2026) mot Tyresö kommun gällande ansvaret för vatten och avlopp i Krusboda. Länsstyrelsen är den myndighet som granskar att kommunen fullgör sina skyldigheter enligt vattentjänstlagen. Senast den 16 oktober 2026 ska kommunen redogöra för vilket ansvar den anser sig ha.
Länsstyrelsen pekar i sin begäran själv på att lagen inte ger kommunen utrymme att välja en VA-samverkan mellan fastighetsägare som ett alternativ till en kommunal VA-anläggning, och att det inte räcker att kommunen anordnar en förbindelsepunkt till en samfällighets egen anläggning. Det som kommunen ville uppnå genom lantmäteriförrättningen är alltså inte tillåtet.
En VA-anläggning räknas som allmän om kommunen antingen äger anläggningen eller har ett rättsligt bestämmande inflytande över den. När en anläggning är allmän är kommunen huvudman. Det innebär att det är kommunen som ansvarar för drift och underhåll, och som har rätt att ta ut VA-avgifter.
För VA-anläggningen i Krusboda gäller samtliga dessa förhållanden:
▸Kommunen äger huvudledningarna: Samfällighetens och fastighetsägarnas ansvar börjar först nära den egna fastigheten, vid den förbindelsepunkt där den kommunala ledningen ansluter.
▸Kommunen har säkrat sitt rättsliga inflytande: Lagen kräver inte nödvändigtvis att kommunen äger vare sig mark eller ledningar, utan att den har juridisk kontroll, ett så kallat rättsligt bestämmande inflytande, över anläggningen. Tyresö kommun säkrade denna kontroll redan när Krusboda byggdes. Detta framgår tydligt av en mängd handlingar, avtal och servitut för ledningarna som registrerades i slutet av 1960-talet.
▸Kommunen tar ut full VA-avgift: Varje fastighet i Krusboda betalar full VA-taxa direkt till kommunen, och har gjort sedan 1970-talet. Enligt vattentjänstlagen får VA-avgifter endast tas ut av den som är huvudman för en allmän anläggning. Eftersom kommunal VA-verksamhet dessutom styrs strikt av självkostnadsprincipen, får de avgifter som Tyresö kommun tar ut endast gå till att täcka de faktiska kostnaderna för att driva, underhålla och förnya just det allmänna VA-systemet. Att kommunen har krävt in full taxa i decennier innebär juridiskt och ekonomiskt att de inte kan lägga över underhålls- och förnyelsekostnaderna för huvudledningarna på fastighetsägarna.
Avtalen, servituten och övriga handlingar som styrker detta finns samlade och nedladdningsbara på sidan om avtalen bakom Krusboda. Där kan du även läsa Länsstyrelsens information om tillsynsärendet och begäran om yttrande till Tyresö kommun.
Lantmäteriets förslag för Krusboda
Den 1 juni 2026 lade Lantmäteriet fram tio förslag till beslut om hur Krusboda ska skötas i framtiden. Beslutssammanträde var planerat till 17 juni 2026 men ställdes in den 10 juni. Samtidigt meddelades att den tidigare förrättningslantmätaren Nilla Dansk hade bytts ut mot Sofia Adolfsson.
Vad föreslås?
Den stora samfälligheten ASK (ga:3), som idag sköter nästan allt gemensamt i Krusboda, ska splittras upp. Skötseln av grönytor, lekplatser, planteringar och innergårdar flyttas från ASK och läggs istället på varje område för sig.
ASK blir kvar för friluftsbadet och får samtidigt ett nytt och mycket större ansvar för vatten och avlopp. ASK ska leverera dricksvatten, ansvara för vattenkvaliteten och sköta debiteringen av VA till alla 1 190 hushåll. Det är uppgifter som idag ligger hos kommunen.
För Renlavsgången (ga:2) och Musserongången (ga:7) utvidgas den befintliga garagesamfälligheten till att sköta även marken. För Lummergången (ga:1), Björnmossegången (ga:4), Stensötegången (ga:5), Pärlröksgången (ga:8) och Fårticke- och Björktickegången (ga:10) bildas en helt ny samfällighet för marken, vid sidan av den befintliga för garagen.
På Flåhackebacken behåller 14 fastigheter sin samfällighet för garage och körvägar (ga:9), som även den får ansvar för sopor. 45 fastigheter utträder ur ASK (ga:3), däribland samtliga 14 i ga:9, utan att få någon ny samfällighet för förvaltning av sin gemensamt ägda mark.
Varför olika lösningar för olika gångar?
Idén att dela upp ASK och flytta ansvaret för den gemensamma marken till områdesnivå kommer ursprungligen från förslag som lämnats in av ett fåtal boende på Renlavsgången och Musserongången. Det är därför dessa två områden har fått en egen lösning, där garagesamfälligheten utvidgas. På Flåhackebacken har några boende yrkat om utträde ur ASK, och Lantmäteriet har då valt att bara behålla ga:9 där, så att den kan fortsätta förvalta garage och körvägar för de fastigheter som nyttjar dessa. För de övriga områdena finns inga sådana förslag från de boende. Där har Lantmäteriet valt en annan modell på egen hand.
Vad är problemen?
Förvaltningen är inte löst. Förslagen säger ingenting om vem som ska sköta de nya gemensamma anläggningarna. Befintliga garagesamfälligheter kan inte bara ta över ansvaret för marken, det kräver en ny förrättning som föreningen själv måste ansöka om och som medlemmarna får betala. Alternativet är att områdena får två parallella samfälligheter med dubbla styrelser och avgifter.
Kommunen lämnar över VA-ansvaret.Förslaget innebär att VA-huvudledningarna inom Krusboda flyttas från kommunens till samfällighetens ansvar, trots att alla fastigheter har erlagt anslutningsavgift för VA till kommunen 1968–1975 och har betalat VA-taxa direkt till kommunen sedan dess.
Konsekvenserna är inte analyserade. Förslagen redovisar inte vad förändringarna kostar för boende, vad som händer med ASK:s personal och utrustning, hur många nya föreningar som ska bildas eller hur de ska bemannas. Befintliga garagesamfälligheter har redan idag svårt att få boende att engagera sig.
Tiden var för kort.Tio omfattande förslag publicerades 1 juni med beslutssammanträde redan 17 juni — 16 dagar för 1 190 fastighetsägare att granska och yttra sig. Den 10 juni ställdes sammanträdet in, med hänvisning till det omfattande materialet och de synpunkter som kommit in.
Vad kan du göra?
Den nya förrättningslantmätaren har bett sakägare att avvakta med nya inlagor fram till genomgången efter sommaren. Men det är fortfarande din rätt som sakägare att lämna in ett yrkande, och redan inlämnade yrkanden är fortsatt aktuella för prövning. Ju fler likalydande yrkanden som finns i ärendet, desto tydligare blir motståndet — det väger in i opinionsvillkoret (7 § anläggningslagen). Ett nytt sammanträde planeras efter sommaren; datum är ännu inte meddelat.
Nedan finns en färdig mall. Fyll i ditt namn och din fastighetsbeteckning, kopiera texten eller öppna ett färdigt mejl, och skicka in det till förrättningslantmätaren. Sprid det gärna till dina grannar — hänvisa alltid till ärendet AB241102.
Öppnas inget mejl, eller saknas delar av texten i utkastet? Använd “Kopiera yrkandet” och klistra in hela texten i ett mejl till sofia.adolfsson@lm.se.
Till förrättningslantmätare Sofia Adolfsson
Lantmäteriet
Ärende: AB241102 – omprövning av Alby ga:3
YRKANDEN
Jag, ägare av fastigheten Tyresö Alby 1:[nummer] och sakägare i förrättningen, framställer följande yrkanden:
1. I första hand: att förrättningen ställs in (avslutas) i sin helhet.
2. I andra hand: att Alby ga:3 ska kvarstå sammanhållen, utan uppdelning i nya gemensamhetsanläggningar och utan utvidgat ansvar.
3. Oavsett vilket: att inget beslut fattas innan Lantmäteriet har visat att de föreslagna åtgärderna uppfyller kravet på båtnad enligt 5 och 6 §§ anläggningslagen, alltså att nyttan tydligt överväger kostnaderna och olägenheterna. Lantmäteriet har i aktbilaga 712 själv bekräftat att någon sådan båtnadsbedömning ännu inte har upprättats. Förrättningens kostnader ska inte heller läggas på sakägarna.
GRUNDER TILL VARFÖR ALBY GA:3 BÖR HÅLLAS SAMMAN
1. Förvaltningen fungerar väl och har gjort i omkring 50 år. Anläggningssamfälligheten Krusboda (ASK) sköter idag förvaltningen på ett välfungerande och kostnadseffektivt sätt. Det finns inget problem som behöver lösas och ingen efterfrågad förändring från sakägarna i stort. Att riva upp en ordning som fungerat i ett halvsekel är varken motiverat eller proportionerligt.
2. Stordriftsfördelarna går förlorade vid en uppdelning. En stor, samlad samfällighet kan ha anställd personal och egna maskiner, göra gemensamma inköp av material och tjänster, samordna underhåll och investeringar och hålla nere administrationen. Delas ga:3 upp i flera mindre enheter försvinner dessa fördelar. Förvaltningen blir dyrare och svårare, och varje liten enhet ska dessutom bemannas med förtroendevalda som har både tid och kompetens för ett utvidgat uppdrag.
3. Krusboda är planerat och byggt för gemensamma ytor. Området är från början uppbyggt kring gemensamma gångvägar, lekplatser, grönytor, parkeringar och badet, ytor som nyttjas av boende i hela Krusboda, inte bara av den närmaste delen. Att dela upp ansvaret för sådana sammanhängande och gemensamt använda funktioner mellan flera mindre samfälligheter är i praktiken ogörligt att göra på ett rättvist och funktionellt sätt. En fotbollsplan, en gångväg eller ett bad som hela området använder bör förvaltas centralt, som idag.
4. Den övervägande majoriteten motsätter sig förändringen. Fullmakter från fler än 600 fastighetsägare och ett stort antal yttranden visar att den övervägande majoriteten vill behålla den nuvarande förvaltningen. Opinionsvillkoret i 7 § anläggningslagen talar mot de föreslagna åtgärderna.
FÖRRÄTTNINGEN VILAR PÅ FEL GRUND
5. En enskild sakägare kan inte yrka på förändringar utanför sin egen samfällighet.
De genomgripande förslagen om att bilda nya gemensamhetsanläggningar och förändra andra anläggningar saknar ett behörigt yrkande. En enskild delägare kan inte ensidigt begära att hela ga:3 styckas upp eller att andra samfälligheter ändras. Lantmäteriet har själv bekräftat att en ny samfällighet inte kan prövas utan ett behörigt yrkande. Ändå föreslås sex nya samfälligheter bildas.
6. Saken har bytts ut under resans gång.
Ärendet inleddes som en avgränsad fastighetsbestämning av gränsen mellan enskilt och samfällt ansvar för dagvatten. Det har därefter förvandlats till en fullständig omprövning av hela ga:3. Det är en annan sak, med andra parter och en annan rättslig prövning, och borde ha krävt en ny ansökan med en ny och korrekt sakägarprövning.
OM VATTEN OCH AVLOPP
7. VA-ansvaret hör hemma i en dialog mellan samfälligheten och kommunen, inte i förrättningen. Tyresö kommun har förklarat att den inte avser att ändra ansvarsfördelningen för vattentjänsterna. Frågan om vem som är huvudman för vatten och avlopp avgörs enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV), och bör inte hanteras genom en lantmäteriförrättning. Länsstyrelsen har dessutom inlett ett tillsynsärende mot Tyresö kommun om just denna fråga. Skulle förrättningen ändå drivas vidare bör den vilandeförklaras (4 kap. 39 § fastighetsbildningslagen) till dess att kommunens ansvar är klarlagt, så att inget beslut fattas som riskerar att omedelbart upphävas.
Sammanfattningsvis: Alby ga:3 bör hållas samman. Förvaltningen fungerar, området är byggt för gemensamma ytor, en uppdelning saknar både nytta och stöd hos sakägarna, och förslagen vilar inte på behöriga yrkanden. Jag yrkar därför i första hand att förrättningen ställs in, och i andra hand att ga:3 kvarstår sammanhållen utan uppdelning eller utökat ansvar.
Jag begär att detta yrkande diarieförs i ärendet och beaktas vid den genomgång av inkomna handlingar som aviserats efter sommaren, och emotser bekräftelse på att det mottagits och diarieförts.
Med vänliga hälsningar
[Namn]
Ägare av Tyresö Alby 1:[nummer]
[Datum]
Går kommunens linje igenom kan det få stora konsekvenser för ditt hushåll.
▸Du riskerar att betala för vattnet två gånger. Du betalar redan VA-taxan till kommunen. Flyttas drift och underhåll över till samfälligheten betalar du igen via samfällighetsavgiften — för samma vatten och avlopp.
▸Din samfällighetsavgift kan stiga kraftigt. Samfälligheten har aldrig haft kommunal VA-drift i sin budget. Plötsligt ska föreningen hantera drift, underhåll och framtida investeringar för ett helt ledningsnät.
▸Du riskerar att ärva notan för ett gammalt nät. VA-ledningarna i Krusboda är över 50 år gamla och närmar sig slutet av sin livslängd. Framtida stambyten och ledningsarbeten kan kosta många miljoner. I dag delas sådana kostnader av hela kommunens VA-kollektiv. Med samfällighetsansvar hamnar kostnaden i stället på Krusboda.
▸Bara själva överlämningen kostar stora pengar. Kommunens egen interna kalkyl från 2023 uppskattade kostnaden för nya förbindelsepunkter och omläggning av ledningar till cirka 11,7 miljoner kronor — och då handlar det bara om att flytta ansvarsgränsen.
▸Du får vara med och betala för lantmäteriförrättningen. Kostnaden för förrättningen kan närma sig en miljon kronor och fördelas på de cirka 1 190 fastigheterna — oavsett hur ärendet slutar.
▸Du går från en stabil taxa till risken för stora extrakostnader. I dag är VA en jämn kommunal avgift som delas av alla anslutna hushåll i Tyresö. Med samfällighetsansvar kan en större vattenläcka eller ett akut ledningsbyte leda till stora extrauttag från medlemmarna.
▸Du får mindre demokratisk insyn, inte mer. Det här drivs genom en lantmäteriförrättning och tjänstemannalinje — inte genom ett öppet beslut i kommunfullmäktige. Du kan alltså inte rösta bort beslutet i ett kommunval.
▸Färre hushåll kan få bära fler gemensamma kostnader. Om gemensamhetsanläggningen delas upp blir det färre hushåll som delar på kostnader för vägar, bad och andra gemensamma funktioner, vilket kan höja avgiften även där.
Det kommunen sparar kan bli din räkning
Kärnan i konflikten är enkel: kommunen försöker flytta ansvar och framtida kostnader från kommunen till de boende i Krusboda.
Och samtidigt riskerar ett löfte som området byggdes på att brytas — att vatten och avlopp är ett kommunalt ansvar.
Det är inte avgjort
Du kan fortfarande påverka ärendet. Lantmäteriet publicerade ett första förslag till beslut den 1 juni 2026, men ställde den 10 juni in det planerade sammanträdet och bytte förrättningslantmätare. Ett nytt sammanträde planeras efter sommaren. Redan inlämnade yrkanden och yttranden är fortsatt aktuella, och det kommer nya tillfällen att lämna synpunkter längre fram.
Och om Lantmäteriets beslut går emot Krusboda kommer det att överklagas till mark- och miljödomstolen. Ombud är en av Sveriges främsta experter på fastighetsrätt och anläggningslagen.
Det handlar inte om en vattenledning
Ett enskilt ärende om dagvattenledningar har förvandlats till en omfattande omorganisation av en av Sveriges största samfälligheter, mot de boendes vilja.
De som driver på förändringarna är en statligt anställd lantmäteriförrättare, enskilda fastighetsägare med ekonomiska intressen och Tyresö kommun, som vill avveckla sina avtalsbundna åtaganden för VA, sophantering och gemensam infrastruktur. Motivet är att slippa underhållskostnader för ett VA-nät som närmar sig slutet av sin livslängd.
Det kommunen vill göra är omöjligt att åstadkomma genom demokratiska och lagliga vägar, men med hjälp av Lantmäteriet försöker de nu ta en administrativ omväg. Effekten, om det skulle lyckas, är en omfördelning av kostnader om miljontals kronor från det offentliga till privata hushåll.
Men det är inte bara Tyresö kommun som gjort fel. Hela Lantmäteriets handläggning är kantad av extremt allvarliga brister. Själva förrättningen är en olaglig hopslagning av två helt olika ärenden, där flera av de förslag som ska prövas dessutom är direkt motstridiga.
Och det allvarligaste av allt: hela ärendet bygger på en utredning som hoppat över det allra mest grundläggande, nämligen att pröva vem som faktiskt äger och ansvarar för de ledningar som allting handlar om.
Detta har hänt
September 2022. En driftingenjör vid Tyresö kommuns VA-enhet beställer juridiskt utlåtande av advokat. Ämne: “Möjlighet till att komma ur gamla avtal.” Inget politiskt beslut ligger bakom uppdraget. Beställaren är på operativ driftnivå.
September 2024. En boende i Krusboda ansöker om fastighetsbestämning för en dagvattenledning vid sin egen fastighet.
Oktober 2025. Efter ett telefonsamtal med förrättningslantmätaren ändrar sökanden plötsligt sitt yrkande. Från att ha gällt en fastighetsbestämning är det nu en omprövning av hela gemensamhetsanläggningen Alby ga:3 — 1 190 fastigheter.
Oktober 2025 – april 2026. Ärendet växer okontrollerat. Lantmäteriet, Tyresö kommuns VA-enhet och ett fåtal utvalda sakägare driver det vidare i ett nära, delvis odokumenterat samarbete, och allt fler frågor dras in — samtidigt som allt fler andra sakägare protesterar mot hur förrättningen sköts.
Juni 2026. Lantmäteriet lägger fram tio förslag till beslut. Det planerade sammanträdet den 17 juni ställs in, en ny förrättningslantmätare tar över, och Länsstyrelsen inleder ett tillsynsärende mot Tyresö kommun om ansvaret för vatten och avlopp.
Sommaren 2024 ansökte en radhusägare i Tyresö i södra Stockholm om en fastighetsbestämning hos Lantmäteriet. Syftet var att få klarhet i vem som ansvarar för ett dagvattenrör. Radhuset ligger i bostadsområdet Krusboda, där alla fastigheter är delägare i en så kallad gemensamhetsanläggning (GA) – ga:3. Det betyder att många saker, bland annat vissa ledningar, ägs och sköts gemensamt genom en samfällighetsförening, Anläggningssamfälligheten Krusboda (ASK). Den boende ansåg att ett stopp i röret var föreningens ansvar.
Ärendet låg sedan still fram till hösten 2025. En ny handläggare (lantmäteriförrättare) hade tagit över ärendet tidigare på året och menade att det vore “mer skäligt” med en omprövning av hela gemensamhetsanläggningen än att bara utreda själva frågan om vem som ansvarar för röret. Radhusägaren skrev därefter i ett mejl: “Jag har efter vårt kontakt beslutat att jag vill dra tillbaka min nuvarande fråga och att vi i stället gör en omprövning av gemensamhetsanläggningen.” Därmed gällde ärendet inte längre ett enda radhus, utan samtliga 1 190 fastigheter i området.
Notera att radhusägaren skrev “dra tillbaka”. Skillnaden mellan att “dra tillbaka” och “ändra” ett ärende hos Lantmäteriet har nämligen stor ekonomisk betydelse. Myndigheten tar betalt för sitt arbete, och vid en återkallelse är det den som ansökt om förrättningen som står för kostnaden, ofta hundratusentals kronor. Vid en omprövning fördelas istället kostnaden på alla 1 190 fastigheter i området.
Lantmäteriet kallade därefter till ett möte för alla sakägare, det vill säga alla som äger en fastighet som berörs av ärendet, och därför är part i förrättningen. De som är sakägare har också rätt att lämna in yrkanden, alltså förslag på saker som de vill ska tas upp och prövas (eller inte prövas) i förrättningen. Styrelsen för ASK, föreningen som sköter anläggningen, fick beskedet att de varken kunde företräda medlemmarna eller var sakägare.
Det första mötet hölls i oktober 2025. Istället för att lyssna på sakägarna lade lantmäteriförrättaren fram egna förslag på hur anläggningen borde delas upp. Det var tydligt att det redan bestämts att myndigheten planerade att driva igenom mycket stora förändringar av Krusboda. Eftersom Tyresö kommun är en av de största delägarna i gemensamhetsanläggningen ga:3 hade de också kallats till mötet i egenskap av fastighetsägare.
Det som kan tyckas märkligt är därför att de representanter från kommunen som kom till mötet var tjänstepersoner från VA- och exploateringsenheten. Två veckor tidigare hade en av kommunens VA-ingenjörer skickat ett mejl till lantmäteriförrättaren, där han meddelade att det var han som skulle delta i mötet. Kärnbudskapet i mejlet var i övrigt att det egentligen är delägarna i ga:3 (alltså alla som bor i området) som äger VA-anläggningen i Krusboda, inte Tyresö kommun. Varför kommunen i så fall driftat och underhållit anläggningen sedan 1970 var det enligt VA-ingenjören ingen som visste, förutom att det var “av gammal hävd” och “att det inte får fortsätta på det viset”.
Än märkligare är att lantmäteriförrättaren på nästa möte, som hölls i mars 2026, menade att kommunen inte var sakägare, men att de ändå hade rätt att föra in frågor i förrättningen, dessutom utan att formellt yrka om dem. Nu ville kommunen att även Krusbodas sophantering skulle ingå i föreningens ansvarsområde (och därmed inte längre vara kommunens kostnad).
Många Krusbodabor var vid det här laget mycket upprörda över hela proceduren. De hade inte bett om någon omorganisation och de allra flesta var nöjda med hur samfälligheten skötts och fungerat i över femtio år. Dessutom var många av de förslag och slutsatser Lantmäteriet lagt fram baserade på rena felaktigheter eller oförenliga med lagen. Men trots att många sakägare protesterade mot att ärendet inte gick rätt till fortsatte lantmäteriförrättaren att driva vidare ärendet och dra in fler och fler frågor.
Ett talande exempel på hur kaosartat hela ärendet blivit är det yrkande som kom in i maj 2026, ett halvår efter att det “ändrats”. Radhusägaren som startade det hela med en ansökan om att få veta vem som ansvarade för ett rörstopp mejlade då in ett förslag som innebär en total omorganisation av hela Krusboda. Personen beskriver det själv som “mer ett förslag kanske än yttrande”. Den ursprungliga frågan om dagvattenröret tycks dock inte längre vara viktig, då den inte nämns med ett ord.
Här står vi nu. Den 10 juni 2026 ställde Lantmäteriet in det planerade sammanträdet den 17 juni och bytte samtidigt ut förrättningslantmätaren. Ett nytt sammanträde planeras efter sommaren. Kostnaderna för förrättningen växer för varje dag, och över tusen familjer kan tvingas betala för förändringar de inte vill ha. Det handlar om människors hem, men inte bara om pengar. Den brännande frågan är: kan vi som medborgare lita på att myndigheterna inte använder sin makt emot oss?
Det är värt att veta att förrättningen pågår och att alla fastighetsägare i området är sakägare. Det betyder att alla har rätt att lämna in yrkanden, yttranden och synpunkter, och att Lantmäteriet är skyldig att förhålla sig till dem.
Konkret kan du som boende:
Föra dialog med lokalpolitiker. Tyresö kommuns inblandning är central men saknar politisk förankring, och kommunala politiker har skäl att engagera sig.
Sakägare kan själva följa ärendet. De allmänna handlingar som finns publicerade i ärendet är tillgängliga via Lantmäteriets e-tjänst (enak.lantmateriet.se).
